Om lågenergihus och passivhus

Om lågenergihus och passivhus

Om lågenergihus och passivhus; vi låter vår tekniska projektchef, byggnadsingenjör och arkitekt, Sören Öhberg förklara:

Energieffektivitet, miljövänliga uppvärmningsalternativ och energisparande i byggbranschen är idag en mycket aktuell sak. Orsaken till denna nutida fokusering, också inom byggbranschen, lär ju vara förståelig för var och en. Jag har själv under de senaste 6 åren varit i kontakt med passivhusbyggande i Norge och genomfört en kurs i europeisk passivhuscertifiering i Sverige. Detta har gett insikt i de märkbara skillnaderna i kraven för passivhus mellan de nordiska länderna och även europeiska. Ca 30,000 byggnader har hittills blivit godkända utifrån den europeiska standarden, den svenska standarden några hundra, norska standarden avsevärt mindre och utifrån den finska standarden några stycken.

I detta projekt har vi satt vårt mål på att nå den finska passivhusstandarden. Kriterier som skall uppfyllas i vår region, d.v.s. mellersta Finland, går på årsvärmebehov < 25kWh/m2,år, primärenergibehov <135kWh/m2, år och byggnadens täthet mindre än 0,6 1/h (omsättningar/h). Värmebehovet uträknas med energiberäkningsprogram och byggadens täthet kontrolleras, i byggnadsskedet, med provtryckning (under 50 Pascals tryck).

I ett passivhusprojekt, vårt inberäknat, minimerar man helt enkelt värme- och ventilationsförlusterna. De allra viktigaste är tillräckligt med isolering, tätt byggnad, balanserad ventilation med hög återvinning och mycket bra kvalitet på fönster och dörrar. Andra viktiga aspekter är bl.a. läge, rotation på byggnad, form, kompakthet, fönsterplaceringar och materialval. Att minimera antalet ytterdörrar är viktigt eftersom de flesta av dagens tillverkade ytterdörrar har ett mycket sämre u-värde (värmegenomgångskoefficient) än vad exempelvis ytterväggarna har. I projektet har vi uppnått ett bra resultat gällande de flesta kvaliteter, men saknaden av kompakthet i bygget är dock till vår nackdel. Det medför att vi är tvungen att använda mer isolering i kontruktionerna än normalt för ett passivhus. Byggnadens utformning och rotation är bra, om ändå inte optimal, men de flesta stora fönster kan vi trots det placera mot söder varifrån största möjligheterna för passiv solvärme finns.

Bergsvärme blir den huvudsakliga värmekällan, och i tillägg monteras ett antal kvadratmeter solpaneler. I ett passivhus krävs egentligen mycket lite energi för uppvärmning av arealerna, utmaningen består helt klart i att med minsta möjliga energi få framställt varmt bruksvatten.

Här ser vi för oss en mycket bra slutprodukt. Tät konstruktion med ständigt luftombyte ger oss ett mycket bra inomhusklimat och vi slipper alla kalldrag utmed golv, fönster, dörrar och övriga anslutningar. Med tjocka konstruktioner får vi dessutom en enormt bra ljudisolering utifrån.

Då man ser på dagens energipriser och en kontinuerlig ökning av dessa stegring är det också fördelaktigt med lågt energiförbrukning. Den totala investeringen i ett passivhus behöver inte vara dyrare än ett traditionellt hus, mycket beror på hur väl projektplaneringen är gjord på förhand. En eventuell merkostnad är vunnen tillbaka på några år. Och efter några år är byggnadens andrahandsvärde mycket högre än en byggnad med mer energiförbrukning då byggbestämmelserna skärps kontinuerligt.